Dagsländor (Ephemeroptera)

Dagsländor (Ephemeroptera)

Dagslända (Baetis, ca 10 mm)

Artgruppen kan ofta identifieras utan förstorande hjälpmedel

En dagslända har ett kort liv som vuxen insekt, ibland bara någon dag som namnet antyder. Innan de blir vuxna lever de dock en avsevärd tid som larv, de flesta svenska arterna i ett år, några arter i flera år. Larverna kläcker och lämnar vattenmiljön som flygande insekter under vår och sommar, ibland i stora mängder och under kort tid. Hos vissa arter samlas sedan de könsmogna dagsländorna till särskilda parningsdanser under vackra vår- och sommarkvällar, alltid i nära anslutning till sötvatten, för det är i sötvatten äggen läggs och det är där de nya larverna kläcks. Larver av dagsländor har idag en viktig användning inom miljöövervakningen. Olika arter har nämligen olika krav på miljöförhållanden i vattnet. 

Larverna kännetecknas bl.a. av att de har en rad av ”gälar” på vardera sidan av kroppen och nästan alltid tre, men ibland bara två, långa spröt längst bak på bakkroppen. ”Gälarna” kan användas för syreupptagning hos några arter men oftast passerar syret in direkt genom larvernas kroppsvägg. ”Gälarna”, som vanligen är bladlika, är därför i ständig rörelse för att åstadkomma vattenströmmar så att syrefattigt vatten i kroppens närhet hela tiden byts ut mot syrerikare. De långa spröten har troligen flera funktioner. Vid simning kan de användas för att effektivisera förflyttningen, ungefär som simfötter hos en sportdykare. De kan också fungera som ett försvar mot rovdjur eftersom de försvårar fångsten. Dagsländorna har långa spröt även som vuxna och då kan de användas för att stabilisera kroppen under parningsdansen och av honan för att lokalisera vattenytan vid äggläggning.

I Sverige finns det ca 58 arter av dagsländor. Några av dem är mycket sällsynta medan andra är synnerligen vanliga. Vissa arter är viktig föda åt fisk. De äts som larver men de är också utsatta för fiskens jakt när de uppehåller sig nära vattenytan, dels när de kläcker från larv till flygande insekt, dels när de vuxna honorna lägger ägg.

De flygande insekternas attraktivitet som fiskföda utnyttjas av människan vid s.k. flugfiske. Då används ofta krokförsedda konstruerade kopior av vuxna dagsländor som bete och sportfiskarens framgång tycks delvis vara beroende av hur väl kopiorna efterliknar en dagsländas naturliga utseende. ”Flugor” konstrueras i viss mån också för att efterlikna andra insekter än dagsländor men ett bättre namn på denna typ av sportfiske vore nog ”dagsländefiske”.

Man brukar ibland dela in dagsländelarverna efter deras levnadssätt. Grävande arter kan påträffas i sandiga eller dyiga bottnar i sjöar och rinnande vatten. De har ofta starka käkar och kraftiga skovelformade och håriga ben som används för att gräva med. I starkt rinnande vatten kan man hitta strömlevande arter med tillplattad kropp och starka klor som de använder för att hålla sig fast vid underlaget. På bottnar, bland vegetation och bland stenar i lugnt vatten lever ofta arter som kan förflytta sig mera fritt, dvs. de uppehåller sig ofta på eller nära bottnen men förflyttar sig oftare simmande än andra arter. Hos en del sådana arter är spröten rikligt försedda med långa hår för att göra simmandet än mer effektivt. Slutligen finns det arter som företrädesvis lever krypande på underlaget, i stilla eller i lugnt rinnande vatten. Några av dessa arter kan ibland kamouflera sig med hjälp av slampartiklar och levande påväxt av olika slag.

Det finns dock en större variation i levnadssätt än vad denna indelning i huvudtyper antyder och många arter uppvisar egenskaper som kännetecknar flera av huvudtyperna. Således finns det arter som antingen gräver, simmar eller kryper beroende på vad situationen kräver. På Virtue-skivor kan man dock förvänta sig att i första hand finna de arter som vanligen kryper omkring på underlaget men i viss mån även frisimmande arter som råkar befinna sig där när man tar upp racket.